I came to this world with nothing, and I leave with nothing but love
Sådärja. Nu är jag trött. Jag borde ha en hamburgersäng att lägga mig. Det hade vart gött. Nått som inte är gött är kakan vi bakade idag för att ta med & bjuda folket på jobbet på. Den är den värsta i världshistorien. Men låt gå, vi slutar ju imorgon ändå.
Två nya skivor idag. Man kan ju se det som en investering. Gött e det. He said: I lay right there once at the edge of the rock. I was ready to jump, I was ever so lost. But this gentleman stopped and said something I never forgot.
For billions of years since the outset of time. Every single one of your ancestors has survived. Every single person on your mum and dad's side. Successfully looked after and passed on to you life. What are the chances of that, like? It comes to me once in a while. And everywhere I tell folk it gets the best smile.
And then the old man walked away and out of sight. Til the sound of him hiking turned to the sound of silence. I just froze in a profound surprise and from down on my pride I found a smile to my eyes.
Här tänkte jag skriva ett inlägg om vad jag gjort i helgen, men de är fan överskattat. Summasumarum kan vi väl endast konstatera att fredagen va gödh, lördagen sög & söndagen va den gödhaste. Va hände där liksom? Söndag brukar vara ångest & all sån crap, men nu blev det bara så att jag & paul gled runt på stan, köpte kiwisar, åkte till farmor & sen vidare mot peter. De va fan rätt gött ändå. Nu lyssnar jag skallen av mig på twilight-soundtracket, försöker converta mina filmer så jag kan ha dom på min mp3, dock utan resultat. Åh snart ska jag väl halsa i mig dos numero uno av kolera-vaccinet. tjoho. 
Precis som alla andra har jag nog också fastnat för Twilight.I should never think. What's in your heart. What's in our home. It's all I want.
Så fruktansvärt uttråkad. Jag hann vara uppe i 5 minuter i morse innan jag fick rastlöshetsryck. Det va då jag började vanka fram & tillbaka i huset & sucka högt. God, jag måste ta tag i mig själv. Idag har jag hitills ägnat mig åt att lyssna på Smala Sussie-Soundtracket och Joy Division & läst gamla Pausetidningar. Jag känner meningsfullheten. Och ätit en chokladbit fylld med punch/whiskey/whatever & äcklats skallen av mig förtåss. 
The New World Order. Utsikterna för igår kväll var min sagt oklara. Ingen visste riktigt vart vi skulle hamna eller vad vi skulle göra. Men efter ett spel av det lutande tornet så vandrade vi ner för 2dra lång. Träffade en sjuk kille, som började svammla om "The new world order, usa is making concentration camps all over. Yeah, you're laughing now but aint laughing later". Minst sagt oklart & alldeles för tungt för att orka tänka på en fredags kväll. Vi vandrade vidare upp för Linnégatan & hamnade till slut på Istället som nu kan ses som ett avbockat ställe. Sen langades det crêpes. Sen in på nått tjaskigt hak på Masthuggstorget (don't ask why) & vidare mot Peter för Control. Gött e de.
Dan Martensen
Jean-Baptiste Mondino
Don’t call me past 11 pm
