I won't be your winter

Jag sa nyss till Julia att det finns en känd person vars grav som jag lätt skulle kunna pilgramsvandra till och utan problem gråta skallen av mig för. Det var ju ändå tårar i ögonen när man slog upp tidningen och såg att han kolat vippen. Antagligen töntigast ever för att vara mig, men vad ska man göra? Härligt att jag drar upp detta nu. Omotiverat lång tid sen & omotiverat deppigt för att vara en fredagkväll. Men måste ju mentalt förbereda mig för den kommande filmkvällen med bara sorliga filmer. Ska bli så gött att bara gråta skallen av sig! En god sak att planera in. Det gäller att prioritera.